Inblickar i Ingen Människa är Illegals verksamhet

Familjen Medhi, från Bagdad

När kriget bröt ut blev det alltför farligt för familjen Medhi att stanna kvar i Irak. Samiha och hennes två barn gick över bergen till Turkiet och smugglades till Grekland fär de fängslades. Den breda rättsosäkerheten för asylsökande i Grekland gjorde att Samiha sedan tog sig vidare till Sverige för att leva gömd.

 

"Familjen tvingade hastigt flytta flera gånger

för att inte bli upptäckt"

 

Livet som gömd var påfrestande. Familjen mådde väldigt dåligt och tvingades hastigt flytta flera gånger för att inte bli upptäckt. Barnen var skärrade och gick inte att få kontakt med. Genom Ingen Människa är Illegal ordnades skolplatser och samtalsterapi. Familjen var fortfarande utsatt, men stödet gjorde att de överlevde. När Samihas man lyckades ta sig till Sverige hade barnen lärt sig svenska. Familjen ansökte tillsammans om att få stanna i Sverige, men fick avslag.

 

Enligt migrationsverket går det att leva säkert i Bagdad och irakier som flytt kriget deporteras regelbundet från Sverige. För Samiha gick det till slut bra; hon överklagade till migrationsdomstolen som gav hela familjen uppehållstillstånd. För de flesta andra går det dock inte lika bra och många väljet att leva gömda, rättslösa i Sverige framför att deporteras till en än värre osäkerhet.

Ellen, 21 år, från Göteborg

Tillsammans med två andra är Ellen kontaktperson åt en gömd familj i Göteborg. Som gömd finns många saker som är svråa att fixa på egen hand och kontaktpersonerna hjälper till med allt från att hitta skolplats åt barnen och formulera en överklagan, till att göra en utflykt för att få bort orostankarna för en stund.

 

"Gömda i Sverige är rättslösa, därför känns det

konkreta arbetet extra meningsfullt"

 

Engagemanget kom efter att Ellen träffat alltför många flyktingar i Sverige som mådde dåligt. Att gömda är röttslösa för det praktiska arbetet extra meningsfullt, men det är minst lika viktigt att jobba politiskt för att lyufta fram papperslösas situation. En gång i månaden är Ellen därför med och anordnar ett info-café där man kan få information om Ingen Människa är Illegals verksamhet. Caféet är också en mötesplats för alla som engagerar sig i nätverkets olika arbetsgrupper.

 

Ellen beskriver engagemanget i Ingen Människa är Illegal som peppande, ansvarsfullt, lärorikt och frustrerande. Allt på en gång. Ibland får hon lyckorus av att tillsammans med andra jobba för något hon tror på, men framförallt önskar hon att nätverket inte behövde finnas.

Amira, 34 år, från Bosnien

Medan hon ansökte om uppehållstillstånd i Sverige läste Amira in sin gymnasiekompetens. Snart blev det tydligt att läraren på skolan ville att de skulle inleda en relation. När Amira sa att hon inte var intresserad av honom på det sättet blev han aggresiv.

 

Amita fick avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd, men bestämde sig för att stanna kvar gömd i Sverige. Att åka tillbaka till Bosnien var inget alternativ. Läraren började hota med att anmäla henne till polisen om de inte blev tillsammans. Han visste var hon bodde och hade många kontakter i hennes sociala nät.

 

"Poliskontakten skulle kunna leda till ett

gripande och avvisande av henne själv"

 

Amira lämnade skolan men läraren fortsatte att förfölja henne intensivt. Eftersom polisen inte kunde garantera att Amira själv inte skulle bli gripen och avvisad om hon gjorde en polisanmälan, vågade hon inte anmäla trakasserierna.

 

Amiras situation delas av många i Sverige. Gömda riskerar att bli utvisade när de söker hjälp hos myndigheterna, eller bara besöker vårdcentralen. Det händer att rättegångar ställs in på grund av att vittnen eller brottsoffer utvisats under rättsprocessens gång.